Fler tänker rätt med solceller – Självklarhet för många numera

Solceller Paneltaket

22 000 nya nätanslutna solcellsanläggningar

Den installerade effekten för nätanslutna solcellsanläggningar fortsätter att öka. Ny statistik visar att den installerade effekten nu är över 1 gigawatt (GW) efter en ökning på nästan 400 megawatt (MW) under 2020. Samtliga kommuner i Sverige har nu minst en nätansluten solcellsanläggning.  4 procent av den totala installerade effekten i Sverige finns i Göteborgs kommun.
Göteborg är den kommun som har störst installerad effekt med 39,8 MW, vilket är nästan 4 procent av den totala effekten för Sverige. Göteborg är också den kommun som installerade mest under 2020, 17,2 MW. Strängnäs kommun ökade mest relativt 2019. Där skedde en ökning på 344 procent vilket motsvarar 14,5 MW.

Fler passande produkter

Många som skaffar el- och laddhybridbilar och har solceller upptäcker att de får problem med att ladda sina bilar med solel, eftersom de inte är hemma när elen produceras. Dessutom skapar elbilsladdningen en helt annan nivå av energiförbrukning i fastigheten, vilket inte sällan leder till att säkringarna går. Men dessa problem går att undvika.

En utmaning med solceller är att produktionen av energi ofta inte sker när man har som mest nytta av den. Därför behövs kraftfull energilagring i kombination med ett smart system som länkar ihop hela kedjan av hushållets energianvändning. Den här utmaningen har svenska bolag börjat utveckla och installera. Fråga Paneltaket om ni vill veta mer.

Vätgas har man pratat om tidigare, men det kan accelerera på riktigt den här gången. Gasen har stora fördelarna inom tunga transporter, stor energidensitet och så är den lättare än bensin. Marknaden är bara ett par miljarder kronor just nu. De bedömer att den kommer växa till 100 miljarder år 2030 och 1 500 miljarder till 2050.

Fortfarande stöd ifrån staten

Det finns betydande finansiellt stöd för hushåll som är intresserade av att installera solenergianläggningar med både solpaneler, energilagring och elbilsladdning. Det statliga stödet för solceller och energilager har ersatts med en skattereduktion från 2021 för privatpersoner, så kallad skattereduktion för grön teknik. Om du ska installera grön teknik som privatperson kan du få skattereduktion för kostnaden för arbete och material. Det gäller installationer som påbörjas och betalas från och med 1 januari 2021. Det fungerar på liknande sätt som med rot- och rutavdrag och det är Skatteverket som hanterar skattereduktionen.

Skattereduktionen för grön teknik är högst 50 000 kronor per person och år. Om du kan ta del av avdraget eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort. Det betyder att hushåll med två yrkesarbetande kan få bidrag med upp till 100 000 kronor per år.

Referenser

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/22-000-nya-natanslutna-solcellsanlaggningar-under-2020/

Startsida

Grönt rotavdrag för solceller, batterier och laddboxar 2021

Solpaneler

Grönt avdrag och bidrag för solceller

I Sverige har man länge talat om ett ”grönt” avdrag för solceller som ska ersätta det statliga investeringsstödet. Regeringen tog bort det statliga investeringsstödet på 20% av investeringskostnaden för privatpersoner i början av juli 2020. Riksdagens budget för 2021 avslöjar att man kommer kunna göra avdrag på 15% av arbets- och materialkostnaden för en solcellsanläggning. Dessutom finns det möjlighet att göra avdrag på 50% på arbets- och materialkostnaden för installation av batterier eller laddboxar. För att ge ett exempel hade en solcellsinstallation på 150 000 kr genererat i ett avdrag på som mest 22 500 kr. För en batteriinstallation på 80 000 kr hade avdraget uppgått till max 40 000 kr.

Precis som med rot eller rut-avdrag kan man göra avdraget direkt på fakturan. Pengarna kommer heller inte kunna ta slut som tidigare varit en pott med investeringsstödet.

Vad säger Skatteverket?

Nedan följer Skatteverkets utdrag om grönt avdrag:

  1. Det gröna skatteavdraget är på max 50 000 kr per person och år. Är man två personer som gemensamt äger en eller flera fastigheter kan man alltså göra ett skatteavdrag på 100 000 kr per år.
  2. Det gröna avdraget gäller för privatpersoner. Företag och bostadsrättsföreningar kan inte göra avdraget.
  3. Det gröna avdraget och rut- och rotavdraget är två olika skatteavdrag där utrymmet för vad man kan ta ut ej påverkar varandra.
  4. Till skillnad från rotavdrag gäller det gröna avdraget även för hus som byggdes de senaste fem åren.
  5. Dessutom gäller det gröna avdraget bara för fastigheter (och därmed solcellsanläggningar) som är anslutna till elnätet.

Paneltaket tycker regeringen gör helt rätt i att ersätta solcellsstödet med ett rot-baserat stöd istället då man slipper stå i kö utan man får det direkt. Det är redan så pass låga priser på investeringen och så pass accepterat nuförtiden när alla vet att det är en av de smartaste investeringar man kan göra till sitt hem.

Ekonomin i att investera i solceller & solcellstödet

Solpaneler Kungsbacka

Vad innebär Solcellstödet?

Vi inväntar tydligare besked från regeringen kring ändringen i solcellsförordningen och övergången från 20 till 10 procent för solcellstödet. Den nya gränsen är tänkt att gälla vid årsskiftet så det är inte många veckor att spela på. Ju tidigare branschen får någon typ av besked desto bättre. Varje dag med oklarheter är kostsamt för branschen. Infrastrukturdepartementets tjänstemän briefar politikerna på olika scenarier denna vecka.

Svensk Solenergi menar att Regeringen måste fylla på mer medel än de 260 miljoner som de redan har lovat. På så sätt kan alla i kön få solcellstödet – åtminstone företagen som inte kan göra grönt avdrag.

Grönt avdrag från årsskiftet

2021 börjar med solsken – införandet av det Gröna Avdraget är beslutat av riksdagen och det börjar gälla redan vid nyår! 15 % skattereduktion som kallas SolROT av Paneltaket för solelsinstallationer och 50% för energilager och laddboxar.

Igår antog riksdagen finansutskottets förslag till riksdagsbeslut 11 2020/21:FiU1, i vilket lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ingick. Det gröna avdraget är alltså slutligen bestämt och börjar gälla från årsskiftet. Sedan får vi se vad som verkligen ingår i begreppet ”arbets- och materialkostnader”.

Skatt på egenanvänd el – Vad innebär det för solcellstödet?

Den 25e november 2020 kom regeringen med ett lagförslag om att höja taket för när skatt på egenanvänd el ska betalas. Nu är det ju från när du har en sammanlagd installerad effekt på 255. Enligt lagförslaget ska det från den 1 juli 2021 bli när du har en sammanlagd installerad effekt på 500 kW. Förslagen kommer att behandlas i finansdepartementets utskott under vintern och antagligen passera riksdagen under våren.

Svensk Solenergi menar att taket borde tas bort helt och hållet, som i nästan alla andra EU-länder. Det är orimligt att betala skatt på något man producerar och använder själv. Vidare ger energiskatten på egenanvänd el fastighetsägarna stora administrativa bekymmer. Svensk Solenegri berättar att skatten visserligen ska sänkas från 0,5 till 0 öre per kWh på egenanvänd el på små anläggningar (för den som har en installerad effekt på minst 500 kW), men skattskyldigheten ska finnas kvar. Det vill säga byråkratin försvinner inte med höjningen av taket.

Den stora solelboomen med fastighetsägarnas kapital kommer först när taket är borta helt och hållet. Finansdepartementet bör åtminstone utreda frågan om att ta bort taket helt.

Nyckeltal för investering

Nyckeltal för generella större anläggningar: ROI 7-8 år, produktion 1000 kWh/år / kW. Avkastning 12-18 %, investering ca 8-9 000 sek/kW.
1 st kW ger alltså cirka 1000 kWh / år. 1 st kW är cirka 3 st paneler.
Förutsättningar för projektering solceller: Säkringsstorlek, förbrukning och yta.
Ger ni alltså oss en kopia på elräkning och en fastighetadress kan Paneltaket alltså ge er ett bra estimerat investeringsbelopp asap.
Exempel: 100 kW, 100 000 kWh, avkastning 15 %, cirka 800-900 ksek eller 13-15000 sek/mån i 60 månader, återbetalningstid på 7-8 år, garantier 25 år, livslängd över 40 år, ökar fastighetens värde, ger en mycket bättre energiklass och energiprestanda på er fastighet samt ger ert företag en stor grön stämpel i miljötänket.

Referenser

https://www.regeringen.se/remisser/2020/11/remiss-av-promemorian-utokad-befrielse-fran-energiskatt-for-egenproducerad-el/

https://mailchi.mp/2e5414f70558/webbinarium-om-ursprungsgarantier-idag-kl-1300-vlkomna-7131972?e=d37b4dc4a3

https://www.svensksolenergi.se/

 

Utvecklingen av solceller går framåt – Paneltaket AB

Solceller Paneltaket

Solceller får energikick av koffein

Med koffein får perovskitsolceller både högre verkningsgrad och längre livslängd. Perovskitsolceller har fått sitt namn efter den särskilda kristallstrukturen i det ljusabsorberande lagret. De utgör en ny typ av solceller som än så länge befinner sig på experimentstadiet. Utvecklingen av perovskitsolceller har gått extremt snabbt de senaste året.

Lösningen?

Nackdelen med perovskitsolceller är att de har en väldigt kort livslängd. Men nu har en forskargrupp kommit på att koffein kan hjälpa. Deras resultat tyder på att koffein både kan höja perovskitsolcellers verkningsgrad och få dem att klara solljus utan att brytas ned.

Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Joule. Men idén började som ett skämt – över en kopp kaffe.

– En dag när vi diskuterade perovskitsolceller sa vår kollega ”Om vi behöver kaffe för att få upp vår energinivå, hur är det med perovskitsolceller? Skulle de behöva kaffe för att prestera bättre?”, berättar Jingjing Xue, doktorand vid UCLA i USA, i ett pressmeddelande.

Utvecklingen

Kommentaren fick forskargruppen att dra sig till minnes att koffeinet i kaffe har en molekylstruktur som skulle kunna reagera med material som används för att bilda perovskitsolceller. Forskarna testade att inkludera koffein i perovskitlagret i 40 solceller och använde infraröd spektroskopi för att se om koffeinet hade förenat sig med materialet. I senare undersökningar upptäckte forskarna att koffeinet och blyjonerna i perovskitlagret bildade ett lock av molekyler. Tack vare locket behövde solcellen mindre energi för att börja producera el. På så sätt ökades solcellens verkningsgrad från 17 procent till över 20 procent.

Molekyllocket bildades även när materialet blev uppvärmt, vilket är en fördel eftersom det då kan hjälpa till att förhindra att värme bryter ned materialet. Med koffein tror han att det kan bli enklare att massproducera perovskitsolceller. – Koffein kan hjälpa perovskitsolceller att nå högre kristalliseringsgrad, låg andel defekter och god stabilitet. Det betyder att koffein kan ha en roll att spela i uppskalningen av tillverkningen, säger han. Nu planerar forskargruppen ytterligare undersökningar av den kemiska strukturen av det koffeinförstärkta perovskitmaterialet. De ska också försöka identifiera det bästa skyddande materialet för perovskit. Väldigt intressant enligt Paneltaket.

Forskare slår nytt rekord för printade solceller

Rekordhög verkningsgrad och ett viktigt steg mot att skapa billigare solenergi. Nu har forskare vid Swansea University lyckats skriva ut ”rulle-till-rulle”-solceller.

Utvecklingen av olika typer av solceller går snabbt och en variant som har fått allt mer uppmärksamhet är perovskit-solceller. Vid brittiska Swansea University har forskare nu tagit fram en metod där de utöver perovskit även använder sig av tillverkningsmetoden rulle-till-rulle.

Och nu har de gjort ett genombrott, där de har fått fram solceller med en stabil verkningsgrad på 12,2 procent. En siffra de menar är den högsta någonsin för den här typen av utskrivna perovskit-solceller. I takt med att perovskit-solcellerna närmar sig kiselbaserade kristallina när det gäller verkningsgrad blir de även mer intressanta. Traditionella solceller produceras i dag med krav på hög temperatur och vakuum, vilket bidrar till att dra upp tillverkningskostnaden. Men detta behöver inte perovskiter, vilket innebär att det går att använda olika plaster för att få till flexibla solceller, men också att de blir billigare att tillverka.

Fördelarna med att kunna använda andra tillverkningsprocesser är det som har öppnat upp för Swansea-forskarna. De har använt sig av så kallad slot-die coating och skrivit ut en rulle solceller med den höga verkningsgraden.

– Målet med perovskit-solceller är att öka verkningsgraden samt sänka kostnaden för traditionell solenergi. De har potentialen att vara mycket effektiva och relativt billiga att producera, så vårt mål är att förbättra tillverkningsmetoden för att kunna skala upp. Den här studien är ett viktigt steg mot kommersialisering, säger forskaren Rahul Patidar i en kommentar till EE News.

Snabbare tillverkning

Fördelarna med tillverkningsprocessen är att det går enormt mycket snabbare än traditionell tillverkning och att den jämfört med exempelvis andra utskriftsmetoder är materialeffektivt. En klar solcell kräver fem lagers beläggning. I det här fallet, där man lyckades få till den höga verkningsgraden, användes slot-die-teknik för fyra lager. För det översta lagret var man dock tvungen att använda förångningsteknik. Det här hoppas man med tiden kunna lösa för att då få till äkta rulle-till-rulle produktion.

 

Referenser

https://www.nyteknik.se/innovation/solceller-far-energikick-av-koffein-6956221

https://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2020/se/d0se00460j/unauth#!divAbstract

https://www.nyteknik.se/energi/forskare-slar-nytt-rekord-for-printade-solceller-6998416

Rusande elpriser – Börja satsa på solceller nu!

Solceller Sverige

Solceller ökar men behöver ske snabbare – otroligt attraktivt pris just nu

Företagen är i chock av de rusande elpriser vi kan se i södra Sverige mitt i sommaren. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Det svenska näringslivet ser på utvecklingen med en växande känsla av uppgivenhet och snudd på desperation. I en debattartikel i Dagens Industri skriver flera tunga industridirektörer från den svenska basindustrin. De menar att situationen inte bara är ohållbar – den är oacceptabel. De påpekar att vi befinner oss långt från de förutsättningar som behöver vara på plats i ett land som strävar efter välfärd.

Att planera sin kostnadsbild med hänsyn till elpriser, solceller och elnät

Det blir omöjligt att kunna planera och styra över sin kostnadsbild med denna skörhet i nätet. Vi har nu legat på priser upp till 2 kronor per kwh medan Norrland ligger på 13 öre/kwh. Vår konkurrenskraft urholkas och varför skall vi då investera i Skåne eller Göteborg om vi inte har tillgång till driftsäker el och energi till ett konkurrenskraftigt pris. Detta är ju dock en väldigt starkt incitament för att skaffa solceller, enligt oss på Paneltaket AB.

– Regeringen talar varmt om miljö och klimat men agerar kontraproduktivt. I rådande situation där politiker och världsamfund är övertygade om att delar av den naturliga fotosyntesen skall sänka planeten hur kan man då stänga ner kärnkraft? För mig en helt omöjlig ekvation. För Ola Ringdahl, vd på byggföretaget Lindab med huvudkontor i Båstad. Då kom beskedet om elbrist och systemkris mitt i sommaren inte som en överraskning.

– Vi räknar tyvärr med att det kommer att bli ”blackouts” i Sverige och att vi kommer att få se elransonering. Det är bara en tidsfråga. För investeringsklimatet i Sverige är detta så klart en katastrof. Tillgång till säker el är bara ett måste för de flesta företag. Vi på Lindab är inte så elintensiva men det här gör ju att man funderar både en och två gånger innan vi genomför en nyinvestering om det skulle behövas.

Ökade elpriser, större anläggningar, nya parker och högre effekter

Linköping har nu byggt den största solcellsparken hittills på 12 MW. Sjöbo har en på 5 MW, Göteborg en på 5 MW, Varberg har solsidan på 2,5 MW och det kommer fler i den storleksordningen. Men behöver ske snabbare för att kunna nå Sveriges och världens miljömål för att bli fossilfritt. Paneltaket ser fram emot Northvolts inflytande på marknaden i form av lokala lagrande enheter för att kunna jämna ut efterfrågan samt kapa toppar och göra ett stabilare nät.

Solcellsbidraget görs om

Regeringen har beslutat om ansökningsstopp för solcellsstödet från och med den 7:e juli 2020. Regeringen har istället föreslagit att investeringsstödet ersätts med ett skatteavdrag från 2021. Det ska gälla privatpersoner och det oroar branschen.

– Om investeringsstödet till företag går från 20% direkt ner till 0% ser vi att det lägger en våt filt över branschen. Risken är stor för både jobb- och kunskapstapp, säger Anna Werner. Däremot välkomnar vi att stödet till privatpersoner görs om till ett avdrag som liknar rotavdraget. Stödsystemet var för ryckigt och pengarna tog ibland slut säger Anna Werner vd för branschorganisationen Svensk solenergi.

Referenser

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/se-den-nya-solcellsparker-fran-luften

https://www.fplus.se/elkrisen-varre-an-nagonsin-foretagen-i-chock/a/awgL67

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/har-ar-sveriges-storsta-solparker-men-branschen-orolig-for-framtiden

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/fardigstallandetiden-forlangs-for-solcellsstodet/

 

Solenergi: Senaste nytt inom Solceller i Sverige

Varberg i toppen på solenergi

Genomsnittet i Sverige installerad effekt av solenergi ligger på 40 W per person. Heby kommun kommer på första plats i solcellstoppen i Svensk Solenergis rankning av landets kommuner. Därefter kommer Simrishamn, Orust, Ödeshög och Varberg. Dessa kommuner har över 130 W installerad effekt per invånare.

– Intresset för att installera solceller fortsätter öka i Sverige. De vanligaste skälen är att långsiktigt sänka sina energikostnader och en vilja att bidra till förnybar elproduktion i Sverige för att tackla klimatförändringar, säger Johan Lindahl, talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.

Paneltaket har sett att priserna på solceller har minskat kraftigt de senaste åren. Genomsnittskostnaden för att installera ett eget solcellssystem på taket har sjunkit med 75 procent mellan 2010 och 2018. En solcellsanläggning på 1 000 W (en kilowatt) tar upp en yta på ungefär sju kvadratmeter och producerar i Sverige ungefär 900–1 000 kilowattimmar per år, om den är bra placerad.

I ett framtida scenario med hundra procent förnybar elproduktion är det rimligt att solelen står för upp till tio procent av elanvändningen enligt Energimyndigheten. För att nå dit krävs det ungefär 40 gånger mer solceller i Sverige än vad vi har idag. Vilket gör att Paneltaket har en minst sagt säker framtid.

Stora möjligheter för att göra sin livs bästa investering – Solenergi!

Idag står solenergi endast för 0,4 procent av Sveriges elproduktion. Men hälften av alla småhustak i Sverige är lämpliga för solceller. Målet är att vi inom 20 år ska ha 5-10 procent solenergi.

Solenergi är enkelt att skaffa, kräver inget underhåll och man kan se det som en investering. Det är bra både för klimatet och plånboken.

Solen är en fantastisk energikälla. På bara 2 timmar ger den oss lika mycket energi som hela världen gör av med på ett år. Ett sätt att ta tillvara på energin är med hjälp av solceller på taket. Men trots solens enorma potential att förse oss med förnybar energi är det en liten del av alla hustak som har solceller idag.

– Vi har faktiskt väldigt lite solceller i Sverige i förhållande till den instrålning vi har och den lönsamhet vi ser. Vi har 2,5 miljoner småhus i Sverige. Och med dagens prisnivåer har de allra flesta småhus möjlighet att göra en bra ekonomisk kalkyl med solceller. Dessa småhus skulle också kunna ersätta exempelvis en tredjedel av kärnkraften, säger Nicholas Etherden, ingenjör på Vattenfalls forsknings- och utvecklingsavdelning och doktor i elteknik.

Energiskatte- och momsregler för solelproducenter

  • Den solelproducent som äger en eller flera anläggningar som sammanlagt understiger 255 kW toppeffekt betalar alltså ingen energiskatt för den egenkonsumerade elen från solcellerna.
  • Den som äger flera mindre anläggningar vars sammanlagda effekt uppgår till 255 kW toppeffekt eller mer, men där alla de enskilda anläggningarna understiger 255 kW, betalar en energiskatt om 0,5 öre/kWh för den egenkonsumerade elen från solcellerna.
  • Den solelproducent som äger en anläggning med över 255 kW toppeffekt betalar den normala energiskatten på 34,7 öre/kWh i energiskatt för den egenkonsumerade elen som producerats i den anläggningen, men 0,5 öre/kWh i energiskatt för den egenkonsumerade elen från övriga anläggningar om de är mindre än 255 kW.

Läs gärna mer här om de olika reglerna

 

Referenser

https://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2019/energiskatte-och-momsregler-foer-solelproducenter-april-2019

https://mailchi.mp/c94239b95c42/riksdagspolitiker-debatterar-solenergi-hos-svensk-solenergi-1205473?e=d37b4dc4a3

http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/

https://www.expressen.se/brandstudio/vattenfall/sa-kan-solceller-hjalpa-till-att-radda-klimatet/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=sms

 

Solelmarknaden i Sverige är under snabb tillväxt

Solceller

Solelmarknaden växer för närvarande med minst 50 % per år så utsikterna i branschen är högst intressanta. Vi på Paneltaket eftersträvar med vårt unika erbjudande ett gott samarbete med alla som är med och förverkligar drömmen om solceller på Sveriges alla tak.

Vi verkar som helhetsleverantör på den svenska marknaden. Det gör vi utifrån ett nära samarbete med våra leverantörer som står för en unik kompetens i Sverige. Paneltaket står för högsta tänkbara kvalitet, professionellt bemötande samt högsta kundfokus. Vår samlade kompetens och den höga kvaliteten delar vi med oss till alla som är med och bygger ut svensk solel.

Global påverkan på svenska solcellersmodulers priser

Störst betydelse för det kraftiga prisraset på moduler under 2018 var Kinas förändringar i stödsystemen. Det gjorde att den globala efterfrågan sjönk med femton procent, vilket ledde till ett kraftigt överutbud på moduler under andra och tredje kvartalet. I september försvann sedan de europeiska importtullarna från Kina, vilket medförde att priserna i Europa sjönk kraftigt.

Under tredje och fjärde kvartalet minskade flera stora modulproducenter sin kapacitet. Samtidigt ökade efterfrågan på de stora marknaderna i USA och Indien. De europeiska marknaderna påverkas i sin tur att Tyskland aviserat minskade stödnivåer i början av april. Detta sammantaget innebär att efterfrågan på solceller är extremt stor just nu och lagren på produkter i Europa är nästan helt tomma.

Vad kan vi förvänta oss under 2019?

Sedan oktober 2018 är vi ett läge med större efterfrågan än utbud. Det innebär begränsad tillgång på moduler samtidigt som priset börjat stiga. Eftersom Kinas styre aviserat nya stödformer för högeffektiva monokristallina moduler märks prisuppgången mest på dessa produkter. Nu senast har dessutom flera stora komponentproducenter aviserat prishöjning vilket kommer att synas i prisbilden under årets andra kvartal. Den sammanvägda bedömningen är att priserna kommer att stiga i andra kvartalet samtidigt som tillgången på produkter ökar. Under andra halvan av 2019 bör vi åter kunna se att priserna vänder nedåt. Paneltakets förväntan är att priserna sjunker cirka fem procent under slutet av 2019.

Paneltaket jobbar med en responsiv prismodell. Det betyder att priserna till våra kunder förändras i takt med marknadsförutsättningarna. Våra priser gick ner flera gånger under slutet av 2018. Nu är vi tillbaka på prisnivåerna i november. Samtidigt lanserar vi flera nya produkter med högre effektklasser till nya attraktiva priser. Se till exempel våra nya kvalitetssäkrade moduler som Jinko, LG, Canadian Solar, Trina, FuturaSun, Longi etc.

Någonting vi tycker är viktigt på Paneltaket är att vi fokuserar på kvalitet istället för pris då produkterna skall finnas på plats i 40 års tid.

Saharaöknen: en potential för förnyelsebar energi!

Nyteknik med flera skriver hur Saharaöknen och andra regioner i exempelvis Afrika har potentialen att generera stora mängder energi till världen via sol-och vindkraft.

Att ett gap efter en nedmontering av kärnkraften, fossila bränslen och andra mer traditionella energislag måste fyllas med något nytt är ganska självklart. Det som främst varit på tapeten är en fortsatt utveckling av våra förnyelsebara energislag, sol, vatten och vind. En expanderingsmöjlighet som många ser som både realistisk och nödvändig är därför exempelvis utbyggnaden av solenergiparker i Saharaöknen.

Saharaöknen och dess geografiska potential

Det finns ungefär tillgängliga arealer på 3,49 miljoner kvadratkilometer i Nordafrika som kan användas till förnyelsebar energi. Med en relativt hög utnyttjandegrad av dessa områden med solpaneler skulle det därför i teorin gå att producera vår världs elkonsumtion. Exempelvis beskrivs det hur solenergin i detta sammanhang kommer att generera energi från termiska anläggningar där solljuset reflekteras av just speglar. Värmen används sedan för att driva en turbin. Här gör energin vatten till ånga som driver turbinen.

Förutom den enorma potential som solenergin får på makronivå i Sahararegionen så sker även förändringar mer regionalt. Exempelvis investerar nu Sida (styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) 500 miljoner över fem år för att satsa på solenergin söder om Sahara. Projektet största fokus blir småskalig utveckling av just solceller för privat bruk. På detta sätt blir solenergin ett verktyg för att ta folk ur fattigdom. Solcellerna gör det också enklare för folk i regionen att göra saker som vi i väst tar för givet. Detta inkluderar exempelvis läsa läxor, ladda telefonen eller förmågan att faktiskt driva butiker och småföretag, där el krävs. Genom denna typen av investeringar kan regionen därför utvecklas utan ett riktigt elnät.

Utmaningar och hinder

Samtidigt är dessa typer av investeringar självklart inte smärtfria. Även om det finns stora arealer av mark att faktiskt installera sol-parker på så har öknen en infrastrukturell utmaning. Det är helt enkelt svårt att lagra och transportera dessa stora mängder energi till resten av världen. Dessutom finns det en problematik med att frakta energi i en region med en historia av instabilitet. Som det beskrivs, så finns det vissa risker med att exempelvis dra en likströmspipeline igenom Libyen. Därför bör eventuella transporter av energin istället gå via mer etablerade och stabila områden. Det gäller också att projekten får de resurser, humankapital och andra typer av bistånd som krävs för att genomföra denna typen av fullskaliga infrastrukturella förändringar.

Oavsett de utmaningar och förutsättningar som existerar så vet vi att det finns en stor potential för solenergin att expanderas och frodas. Att allt fler dessutom kan gå ur fattigdom som ett resultat av en ökad solenergi visar också på energiformens framtida relevans. För oss på Paneltaket ser vi det därför som både roligt och intressant att det sker utveckling och investeringar i solenergi på allt fler områden i världen. Det gör ens arbete så mycket roligare att vara en del av någonting större. Här arbetar vi alla mot det gemensamma målet om en mer hållbar planet.

Källhänvisning

https://www.nyteknik.se/energi/sahara-kan-bli-gronare-med-sol-och-vindkraft

https://www.nyteknik.se/energi/sida-storsatsar-pa-smaskalig-el-ska-hjalpa-manniskor-ur-fattigdom

https://www.metro.se/artikel/ja-solelen-skulle-r%C3%A4cka-f%C3%B6r-att-f%C3%B6rs%C3%B6rja-jorden-xr

https://www.nyteknik.se/energi/sa-ger-sahara-energi-6404390

 

Paneltaket logo

Förhöjt solcellsstöd och svenskt väder optimalt för solel!

Bilden visar solceller

SvD med flera skriver hur regeringen nu tillsätter 170 miljoner kronor extra till solcellsstöd i vårbudgeten för 2018. I samband med detta skriver EON även om hur ny forskning visar på att Sverige har ideala väderförhållanden för produktion av just solel.

Effekterna av solcellsstöd

Installationer av solceller och dess popularitet växer så att det knakar. Genom det ytterligare tillskottet som regeringen nu presenterade uppgår den totala investeringen av solcellsstöd till nästan 1,1 miljard kronor för 2018. Per Bolund, biträdande finansminister menar på att många människor faktiskt vill göra flitiga och aktiva insatser i att ställa om till förnyelsebar energi. Detta kan exemplifieras med de köer av intresserade aktörer som solcellsstödet skapat. De ökade investeringarna under 2017 och nu 2018 har vidare gjort att köerna minskat. De minskade köer tenderar därmed att göra solcellsinstallationer mera attraktivt. Det har även visat sig att solceller är just något som en stor del av bostadsrättsägare gärna betalar extra för vilket glädjer Paneltaket.

Väderförhållanden och solelproduktion

Något som går hand i hand med  investeringarna som görs i solenergin är den nyligen framtagna forskningen om vårt klimat. Det norska forskningsinstitutet SINTEF har kunnat visa på att vårt relativt milda svenska klimat är suveränt för solelproduktion. Det som kunde identifieras var att solceller producerar mest el i kallare miljöer. Det varmare klimatet tenderar att påverka cellerna negativt och öka riskerna för energiläckage. Vad som dessutom kunde urskiljas var att snön under vinterhalvåret gör solstrålningen väldigt intensiv när solen reflekteras i snön. Således behöver inte de långa vintrarna skapa någon negativ effekt på elproduktionen.

Investeringstillskottet tillsammans med den nya framtagna forskningen kommer därmed att skapa ännu ett intryck på den förnyelsebara energin och dess utveckling framåt. För precis som Per Bolund sa så kan klimatet inte vänta. Det är därför avgörande att miljöinvesteringarna görs så fort och effektivt som möjligt. Här spelar solenergin en enormt viktig roll i framtidens energisystem. Därav kommer den också fortsätta att vara en central del utav de hållbarhetsinvesteringar som sker.

https://www.svd.se/regeringen-vill-oka-stodet-till-solceller

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/utokat-solcellsstod-i-regeringens-varbudget/

https://www.eon.se/privat/for-hemmet/solceller/varforsolceller/ny-forskning-visar–svenskt-klimat-perfekt-foer-solceller.html?utm_medium=PaidSocial&utm_source=Facebook&utm_campaign=solen_awareness_w14&utm_content=linkad_solen_awareness_w14_nyforskning&utm_term=interest_solen_awareness_w14_linkclicks&utm_id=5ac63d3dc7e28c56a24572b7

http://www.unt.se/bostadsguiden/gym-och-solceller-toppar-onskelistan-4959578.aspxPaneltaket logo